En Pucko i Torsby

Ja det var ju tänkt att det skulle bli en rätt lugnt dag i Torsby med Fredrik och Pär. Jag och F åkte hemmifrån vid halvtio tiden, var kul att få sällskap de 3 timmarna det skulle ta att köra. Jag kan lätt tjöta bort 3-4 timmar och vips är man ju framme. Att köra bil själv långa sträckor är något av det värsta jag vet.

Nu var det väldigt lite trafik såhär på söndagmorgon så det blev en behaglig tur.



P hade ju varit schysst nog att iförväg fixa biljetter till kvällsvisningen av Rallybrudar.

De speciellt inbjudna gästerna, samt de som var involverade i filmen hade en exklusiv visning klockan 15.00, världspremiären, så vi hade ju några timmar att slå ihjäl i lilla Torsby.

Nu blev det inget större problem skulle det visa sej.



Torsby centrum är litet, på ett mysigt sätt men dock ändå väldigt litet.

Jag och F satt utanför Pizzerian och kunde vinka till P i hans lägenhetsfönster.

P bor ju rätt så centralt om man utrycker det så. Nära till allt. Eller inget hur man nu ser på saken :)



Eftersom solen sken, den otroligt snygga rosa Amazonen stod parkerad utanför biografen Stjärnan, så fann det sej naturligt att vi tre stod utanför biografen och trivdes, medans mer och mer folk sammlades utanför biografen.

En strid ström av veteranbilar och jänkare cirkulerade runt i Torsby, förmodligen dagen till ära eller så var det helt enkelt bara den vanliga söndags-citycruisingen genom stadskärnan, man hade iallafall många tillfällen att spana in dem eftersom de passerade samma punkt var tredje minut.



Mitt intresse för veteranbilar är väl som bekant inte gigantiskt och det stod sej dessutom slätt mot F o P som verkade kunna varje bilmodell som passerade våra soldränkta anleten. Mitt bilintresse avek ännu något mera när E.R dök upp utanför biografen med sitt följe.



För ett par månader sen var jag och H på besök i Karlstad för att kika på slutfasen av midnattsolsrallyt där E.R deltog i sin störtsköna rosa Amazon och eftersom E tog sej tid att bemöta oss med lika mycket solsken som solen i Karlstad själv så tyckte vi att en rosa amazon i miniatyr hade ju varit en kul present att skicka till henne som tack för det trevliga bemötandet. Så jag tog mej ann att måla om och fixa till en miniatyrmodell som var så lik orginalet som möjligt, med dekaler och av-åkningskadorna inkluderade. Kul utmaning, gillar att få vara kreativ och att småpilla ibland. H stod för ide´n, jag för utförandet.

Äkta teamwork :)



E hade tidigare berättat för oss hur otroligt glad och överaskad hon blivit över modellen och att hon skulle ta med den till premiären i Torsby för att visa upp den för sina kollegor och producenter.

Efteråt berättade hon att hon suttit med den i knäet hela flygresan för att inget skulle hända den, det blev ju lite problem vid när man passerade metalldetektorn på flygplatsen. Ja får man knappt ha med sej en nagelfil så är nog en rosa Amazon snudd på bombvarning haha.



När jag såg henne utanför biografen Stjärnan höll hon på och visade upp den för journalisterna som samlats runt henne.

Lite roande var det ju när hon berättade om denne "Henrik" inför reportrarna och sedan plötsligt fick syn på mej på avstånd och skrek "Men där är han ju! Henrik står ju därborta! han är ju här!"

Ja är det inte så i livet att man måste vara på rätt plats vid rätt tillfälle :)



Efter att hon fått syn på mej fick jag en stor kram och sedan presenterade hon mej för filmens producenter och även skådespelerskan M.Robertson och regissören L.Koppel vilket givetvis var jättekul och en ära.

Sen hade jag väl inte direkt räknat med att jag skulle bli fotad och intervjuad av olika tidningar men det får man väl bjuda på trots att man inte är mediatränad, haha.



E.R frågade om jag fått inbjudan hon skickat till mej och H angående galapremiären i Stockholm och jag kan glädjande berätta att den damp ner i brevlådan idag.

Så det blir en Stockholmsresa med H om en vecka förutsatt att hon får ledigt från jobbet och det hoppas jag verkligen, för bättre bloggmaterial än en Sthlm-resa med henne lär man aldrig få. Stureplan lär aldrig glömma den dagen :)



Det började bli tomt på folk när nästan samtliga försvann in på Stjärnan.

Vi tre stod kvar och funderade lite på vad vi skulle göra nu under 4 timmar innan det var dags för våran visning.

Plötsligt kom två damer ut och hälsade och undrade om jag ville följa med in på premiären, det fanns en plats kvar tydligen. Kändes väldigt taskigt att lämna P o F, hade ju vart skoj om de kunde fått följa med också, men vi skulle ju se filmen senare ändå var det tänkt.

Och det finns ju massa kul att roa sej med i Torsby.

Ja just det, de gick till bowlinghallen men den var uppbokad.

Jag vet inte riktigt vad de gjorde istället men vi anslöt oss utanför efter att filmen var slut.

Då undrade samma dam om jag inte skulle med till vimmel och mingelfesten i Torsbys fordonsmuseeum.

Det var inga problem att jag inte hade någon inbjudan tydligen.

Men nu kunde jag inte låta P o F vänta längre på mej så jag frågade om de också fick följa med vilket ju gick bra.

Lustigt nog verkade de båda inte speciellt intresserade av mingelfester, jag kan inte riktigt förstå varför, men de följde med iallafall :)

Utanför serverades Choklad-Pucko och korv med bröd med äkta rallykänsla.

Ska jag vara helt ärlig föredrar nog det före alla tusen sorters snittar som serverades inne i museet.

P verkade inte ha några större problem att välja och vraka bland godsakerna medans F såg mer eller mindre tveksam ut.

F var mer imponerad av vinglashållaren i plast som man satte fast på tallriken, han såg nog ett potentiellt användningsområde för en sådan manick hemmavid.

Ja praktiskt var det utan tvekan, P o F skulle nog haft en 3-4 stycken hållare på sina tallrikar när de gick lös på öl och vinserveringen medans jag själv stod och tuggade på nån friterad liten sak.



Jag hörde ett "skål Henrik" och fick skålat med E.R innan det lottades ut någon flygbiljettvinst bland gästerna som hade en gilltig inbjudan. hm.

Sedan lyckades jag inte hitta P o F i folksammlingen, jag disskuterade istället filmen med E och regissören L.K innan en man plötsligt ropar mitt namn.

Det var bröderna Walfridson som ville hälsa.

De är ägare till koncernen Helmia AB i värmland, ägare till bland annat den rosa Amazonen E körde i midnattsolsrallyt och i filmen.

De ville helt enkelt köpa 3 stycken rosa miniatyr amazon bilar av mej.

Jag verkar i få rätt mycket fritid om sådär 3 veckor så givetvis tackade jag ja, vore en kul grej att få göra.

Den blir inte identiskt med E´s midnattsolsrally version utan mer som filmversionen tror jag.



P o F gick runt och kollade veteranfordon på museet, jag pratade lite mer med Bo från biografen Stjärnan, 19.00 visningen var tydligen snart på gång, tiden går ju verkligen fort när man minglar. :)

Men minglet började så sakteliga avta, E.R sa att hon hoppades att vi skulle ses i Stockholm på galapremiären, jag letade upp grabbarna och slet dom ifrån den gamla brandbilen de båda suktade efter så mycket.

F kände liksom jag att det hade vart skönt att få åka hemmåt, filmen kunde han se vid ett annat tillfälle tyckte han.

Och eftersom P fick användning för våra biljetter så sprang han iväg för att hinna dit innan filmen startade.

Jag tror han lyckades.

Jag och F satte oss i bilen medan det blev mörkare och mörkare ute och tre timmar senare var vi hemma igen efter en mycket lugn och trevlig dag i Torsby.

Alternativ 3??

Kanske inte ett heltidsjobb utan mer ett "extraknäck" som G så käckt kallar det skulle vara ett jobb som gigolo. För det första så har jag inte lyckats hitta några som helst jobberbjudande på arbetsförmedlingen, inga som ens påminner om det faktiskt. "Personlig assistent"? "Lokalvårdare"? Ja, jag vet inte under vilka förtäckta benämningar det jobbet kan finnas. Och som ni ser på bilden så verkar det finnas vissa nackdelar med jobbet, rent fysiskt alltså :) Jag tror jag letar vidare, men tack för tipset G! :D

Alternativ 2

Hushållsnära tjänster börjar ju bli allt vanligare och vanligare och varje person med självinsikt bör ju ha en personlig tränare på gymmet.
Så lämpligt då att den vakanta tjänsten som personlig diskare har varit utlyst en kortare tid, det borde ju passa mej som handen i diskhandsken.
Då ska vi se, krav: egen diskborste, erfarenhet ej nödvändig i större utsträckning men personen bör ha mycket högt ordningssinne och vara stresstålig i köket samt kunna se skillnad på en serveringskål och en vanlig ordinär skål.
Fan, då sprack det med. Bättre lycka imorgon får vi hoppas :)

En Rosa Amazon

Vad gör man egentligen en riktig regning och tråkig dag då man känner sej lätt kreativ och

Kuddkrig på Ikea

I lördags så blev det en tur till Ikea (jo det var ju rätt nyligen jag var där) den här gången med min vän T.
Mycket folk, mycket regn, men mycket trevligt.
Det som kanske utmärkte den här resan mest var kanske inte att T nästan gjorde en helomvändning på sina starka principer och moraliska betänkligheter angående att lämna tillplockade varor längst vägen vind för våg när de började bli omoderna. (vi var där rätt länge, mode och design ändras snabbt vet ni) Nej det var ett helt annat fascinerande beteende som gjorde denna resa speciellt minnesvärd.
Ett beteende som nog fick många besökare att vända blickarna mot oss, bara för att sedan vända bort blicken lika snabbt i hopp om att de inte skulle förknippas med T´s tvångsaktiga shopping-fetisch gällande KUDDAR!
Jag tror vi vid ett tillfälle hade en 5-8 kuddar i vagnen. Snacka om krocksäker :) Och hade det inte varit för att hon inte kunde bestämma vilka av de 7 olika gardinerna hon skulle ha, så hade det nog blivit ett par kuddar till.
Och hade hon hittat en matta som passade så hade jag nog fått tillkalla personal. Men det är rätt kul att shoppa inredning med T för hon har stenkoll på vad som funkar med varandra, gällande färg eller form, så man lär sej alltid något.
Jag lärde mej tillexempel att ju mer hyllor T köper, desto mer har jag att sätta upp :)
Och det där med att NÄSTAN frångå sina principer..
ja det var ju faktiskt jag som fick verka som bulvan för att deportera icke längre önskvärda varor längst vägen.
Ska jag vara kreativ eller smidig? frågade jag.
Nu ska jag inte avslöja var i butiken jag la sakerna eller vad det bestod av. Men så mycket kan jag ju avslöja att det var två röda kuddrelaterade saker som försvann från kundvagnen. Jag var så stolt över henne!
Nu får jag bara hålla ett vakande öga på henne nästa gång vi åker dit :D